Bostadskrisen: kommunen bygger själv

I Gislaved hittar man egna lösningar på bostadskrisen. Inga privata entreprenörer bygger. Inte det kommunala bostadsbolaget heller. Men nu tar kommunstyrelsen ett eget initiativ för att bygga nya hyreslägenheter.

Företagskanalen har stämt träff med Niclas Palmgren (M), som är kommunalråd i Gislaveds kommun, med ansvar för näringspolitiska frågor.
Meningen med intervjun är att den ska handla om näringspolitik på lokalplanet. Hur man skapar förutsättningar för att företag ska fortsätta att frodas i en kommun som Gislaved.
Samtalet kommer snabbt in på bostäder. Precis som i många andra kommuner i landet är det brist på hyreslägenheter. Kommunen har tagit emot många flyktingar och bostäder behöver byggas.
Men Gislaved är inte Stockholm. Här går det inte lika lätt att hitta investerare.
– Jag är lite avundsjuk på de större städerna, säger Niclas.
– Vi har nästan inga privata aktörer som bygger lägenheter. Vi har en som bygger ett hus med tre lägenheter, annars är det ingenting.

Men hur ska ni klara bostadskrisen då?
– Vi har lite kluriga idéer, faktiskt.

Bygger i egen regi

Niclas berättar att kommunstyrelsen nu har tagit ett initiativ till att kommunen ska bygga i egen regi.
– Vi har skrivit avtal med Migrationsverket. De garanterar att hyra bostäder hos oss i 6-8 år.
Tanken är att kommunen ska bygga och stå för investeringsrisken och när husen är klara ska de lämnas över till det kommunala bostadsbolaget Gislavedshus.
Det man vill bygga är hus enligt ”Västerviksmodellen”, alltså lite enklare och billigare modulhus.
– Det kommer att bli lite fräckt faktiskt, när kommunstyrelsen går till fullmäktige och begär att få investera 150 miljoner i nya bostäder.

De nya husen, ska de bara vara för flyktingar, det kanske är andra som också vill bo där?
– Det är det som är det fina med avtalet med Migrationsverket. De bryr sig inte om var flyktingarna bor, om det är i de nya husen eller någon annanstans. De säger till oss ”bygg det ni behöver”. Och vi behöver äldreboenden och gruppboenden och så behöver vi små lägenheter.
Kommunal byggklar mark finns, detaljplan är gjord. Kommunstyrelsen tänker bygga på ett område i Gislaved som ligger intill ett existerande äldreboende, Vitsippan.
– Det är byggklart, vi kan börja bygga där i morgon.

Staten bekostar renovering

Det är inte bara i Gislaved bostäder behövs. Även i de andra orterna i kommunen är det brist. I Smålandsstenar har kommunen ett annat projekt på gång.
– Vi har skrivit avtal med Statens bostadsomvandling (SBO).
SBO är ett statligt organ som har som uppgift, precis som det låter, rusta upp bostäder.
– Det går till så att vi säljer en fastighet till SBO för en krona, de rustar sedan upp till toppmoderna lägenheter. Gislavedshus får förvaltningen, sedan efter 6-7 år köper vi tillbaka till marknadsvärde, men då har SBO skrivit ner fastigheten till en fjärdedel.
– Resultatet blir bra och moderna lägenheter till rimlig hyra.

M + S + MP

Förra mandatperioden var Gislaveds kommun Alliansstyrd, med stöd av Miljöpartiet. Nu samarbetar M och S, med stöd av MP. En blocköverskridande “regering” som så att säga tvingades fram av det senaste valresultatet. Moderaten Niclas Palmgren och socialdemokraten Marie Johansson har delat upp de tunga uppdragen mellan sig. Marie är kommunstyrelsens ordförande och Niclas är ordförande för fullmäktige och kommunalråd med särskilt ansvar för näringspolitik.
Det är en konstellation som förstås kräver samarbetsförmåga av alla inblandade. Hittills har det gått utan synliga konflikter.

Hur mycket moderat är du och hur mycket kommunalpolitisk pragmantiker?
– Jag är kommunpolitiker i första hand. Jag har aldrig varit ideolog. Men de riktiga ideologiska frågorna betyder inte så mycket på kommunal nivå heller. Jag kan inte påminna mig om att vi har varit oense om näringspolitiken någon gång.

Slåss för järnvägen

Niclas Palmgren är känd på lokalplanet för att driva infrastrukturfrågor hårt. Två järnvägslinjer går genom kommunen; Kust till kustbanan mellan Kalmar och Göteborg och Halmstad – Nässjö banan. Den sistnämnda är nedläggningshotad. Det är närmast en ödesfråga för bygden. Ungdomar pendlar till skolor i Halmstad och vuxna pendlar mellan jobb och bostad i närområdet.
– Läggs den ner, kommer den aldrig att byggas igen, säger Niclas.
Han har samlat politiker och företagare i regionen kring frågan och leder lobbyarbetet för att sträckan ska rustas upp. Men till syvende och sist finns det bara ett sätt att rädda en järnvägslinje.
– Folk måste använda den, åka mer tåg.
För ett par år sedan slutade Green Cargo att köra gods på sträckan. Det gjorde förstås inte överlevndschanserna för banan bättre. Nu leder kommunen ett projekt för att få upp godstrafik igen. Tillsammans med näringslivet i Smålandsstenar vill man bygga nya stickspår till industrin, för att få igång godstrafiken igen.

Rätt kompetens till rätt jobb

Gislaveds kommun har ett starkt näringsliv. Det finns många mycket framgångsrika företag i kommunen. Framför allt industriföretag. För dem är det en fråga som ständigt är aktuell. Det är kompetensförsörjningen.
Gislaved är ingen storstad, har inget universitet. Här finns inget direkt som lockar ungdomar i någon större utsträckning. Samtidigt råder det brist på nyckelpersoner i företagen; ingenjörer, ekonomer, ställare, montörer.
– Det är något jag är orolig för på riktigt, säger Niclas.
– Industrin arbetar marknadsmässigt. Får de inte vad de behöver flyttar de. Visst finns det företagare som värnar om sina hemorter, men de värnar om sina företag i första hand.
Av den anledningen har kommunen varit på plats på rekryteringsmässor i Holland, till exempel.
– Folk har undrat vad vi har gjort där, ”ge de som bor i kommunen jobb först”, har man sagt. Men det gäller ju för oss att hitta människor med kompetens som efterfrågas.

Flyktingar världens chans

Gislaveds kommun har tappat befolkning de senare åren. Men förra året ökade befolkningstalet igen. Tack vare invandring. Niclas Palmgren är i grunden positiv till invandring och flyktingmottagning.
– Jag har sagt att det är världens chans för oss, det har jag fått en del skit för, säger Niclas.
– Där lär jag av historien. Invandring är en del av förklaringen till att vi har varit så framgångsrika i Gislaved.
I olika omgångar har det kommit finländare, greker, jugoslaver.
– Det har varit perfekt timing för industrin. Enda bakslaget när det gäller invandringen var när vi fick många från Afrika. Då trodde vi att det skulle fungera som tidigare. Men det har det inte gjort.
Nu är det framför allt bland flyktinginvandrarna från Syrien Niclas ser möjligheten för kommunens näringsliv.
Men, det kommer inte av sig själv. Även om det skulle finnas rätt kompetens bland de nya invandrarna måste de också ha någonstans att bo.
– Allt hänger ihop. Bostäder, kommunikationer, kompetensförsörjning och den fjärde frågan; attraktivitet, säger Niclas.
Hur attraktivt är Gislaved? Ja, det är faktiskt en fråga som är värd en egen artikel. Så håll ögonen öppna efter nästa artikel om Gislaveds kommun; då ska det handla om attraktivitet.